| Nu är vi tillbaks i det gamla
|
| och världen är åter sej lik
|
| Dom fattiga hukar i skuggan
|
| och hjälten är den som är rik
|
| Framgång är det som ger lycka
|
| Pengar är det som ger makt
|
| Heder åt dom som har styrka
|
| Dom andra kan få vårt förakt
|
| Vem kan säga vad som kommer sen
|
| Vem kan säga vad som sen ska hända
|
| Vem kan säga nåt om framtiden
|
| Vem kan säga hur det blir i nästa stund
|
| Så, sjung mitt hjärta, sjung
|
| Vi öppnade fönstret mot världen
|
| Vi såg och vi fann den för hemsk
|
| Vi kände en smula förtvivlan
|
| Sen stängde vi fönstret igen
|
| Nu säljer vi glatt våra vapen
|
| till dom fattiga ländernas krig
|
| Sen sätter vi vakter vid gränsen
|
| när dom drabbade flyr för sitt liv
|
| Och vem kan säga vad som kommer sen
|
| Vem kan säga vad som sen ska hända
|
| Vem kan säga nåt om framtiden
|
| Vem kan säga hur det blir i nästa stund
|
| Så, sjung mitt hjärta, sjung
|
| Här lever vi långt ifrån krigen
|
| ifrån mänskornas vånda och nöd
|
| Här smuttar vi varligt på livet
|
| och tuggar vårt dagliga bröd
|
| Vi tror på ordning och reda
|
| Vi tror på lycka och liv
|
| Vi tror på pengar på fredag
|
| och på TV och demokrati
|
| Men vem kan säga vad som kommer sen
|
| Vem kan säga vad som sen ska hända
|
| Vem kan säga nåt om framtiden
|
| Vem kan säga hur det blir i nästa stund
|
| Så, sjung mitt hjärta, sjung
|
| Själv har jag mitt på det torra
|
| Jag har rott skutan i land
|
| Och livet, det glittrar och glänser
|
| som silver och guld i min hand
|
| Jag tror att världen går framåt
|
| och att mänskan i grunden är god
|
| Jag tror att sanningen segrar
|
| Men att tro är ju bara att tro
|
| För vem kan säga vad som kommer sen
|
| Vem kan säga vad som sen ska hända
|
| Vem kan säga nåt om framtiden
|
| Vem kan säga hur det blir i nästa stund
|
| Så, sjung mitt hjärta, sjung |